Bibliotek från medeltiden och framåt

De bibliotek som fick störst betydelse i Mellanöstern och i Europa efter Roms fall var de islamistiska. Dessa fanns i Nordafrika, på Sicilien, Mellanöstern och i Spanien, där texter samlades på papper och nu uppkom ett så kallat kodexformat en form av handskrift som användes i till exempel i inbundna böcker under medeltiden och antiken. De islamistiska biblioteken använde sig av förteckningar över alla böcker som var i omlopp i både kultur- och den kristna kretsen. Tyvärr förlorades stora delar av litteraturen under mongoliska erövranden, eller så förflyttades litteratur till europeiska bibliotek.

800-talet

I flera islamiska städer öppnades offentliga bibliotek under 800-talet, i vetenskapssalar (dar al-’ilm). Religiösa grupper kontrollerade biblioteken i syfte att sprida sina egna skrifter och ge sekulär bildning. På biblioteken fanns många anställda som bland annat översatte klassiska verk från persiska, grekiska och latin till arabiska. Fortfarande finns vissa av dessa bibliotek kvar och ett av dem är Astan Quds Razavis centralbibliotek som ligger i Mashhad, Iran och det har funnits där i mer än 600 år. De som översatte och kopierade större delen av islams litteratur var munkar som bodde vid gränserna mellan islamister och kristna (Spanien och Sicilien). Efter översättningen spreds verken till den kristna delen i Europa.

Nyare tider

Med tiden byggdes stora byggnader med hyllor ovanför varandra och mellangolven var halvt genomskinliga, för att få bra ljus. Senare när elektrisk belysning uppfanns behövdes inte dessa golv längre, men på vissa bibliotek fick de vara kvar, för det gav bättre luftcirkulation. I dag har vissa bibliotek hyllor på räls för att kunna utnyttja golvytorna bättre.

Lånebibliotek och folkbibliotek

På 1700-talet dök så kallade lånebibliotek upp och från början kostade det pengar att låna. Folkbiblioteken härstammar från den sockenbiblioteksrörelsen som fanns på landsbygden under 1800-talet. Ett folkbibliotek har öppet för allmänheten och det kostar inte pengar att låna böcker. År 1799 öppnade kyrkoherden Magnus Jonae Hjortsberg ett sockenbibliotek i Kjula Socken, Södermanland och detta bibliotek är det som sägs vara ett av Sveriges första folkbibliotek. I folkskolestadgan från 1842 bestämdes det att prästerna var skyldiga att inrätta ett bibliotek i varje socken för att i första hand främja till en sann kristlig bildning. Efter dessa öppnades det bibliotek i många socknar och 1868 fanns det i Sverige drygt 1 400 sockenbibliotek.